Nilsbyn, Tisselskog
  • Om oss/ About
    • Kontakt/ Contact
  • Tisselskog
    • Stora huset/ The big house
    • Lillstugan/ The small house
    • Logen / The barn >
      • Bröllop och fester/ Weddings and partys
  • Fiske, jakt och skog
  • Att göra/ To do
  • Historia / History
  • Foto/ Pictures
Picture
ett Sverige i miniatyr
Namnet Dalsland uppträder i historieböckerna för första gången 1508, tidigare kallades landskapet för Dal.  Idag bor det ca 50 000 invånare i Dalsland och av alla Sveriges ca 9 500 000 miljoner invånare så bor ca 0,5% av alla svenskar i Dalsland. Landskapet har varit lite bortglömt,  här har krigats, stuckits i brand, skövlats och mördats och ingen har väl egentligen brytt sig, om man ser till hur Svea rikes historia har skrivits.

På Nationalmuseum hänger en tavla av konstnären Otto Hesselbom som heter Vårt land. Motivet är en utsiktsvy från konstnärens hemtrakt i norra Dalsland med en vidsträckt utsikt över ett kuperat landskap med vattenblänk, skog och en stämning som beskrivs som typiskt svensk. Mer än en tre fjärdedelar av Sverige har just den natur som porträtteras på målningen. Att landskapet ser ut som de gör med många sjöar, skog och höjder gör att Dalsland ofta kallas Ett Sverige i miniatyr.

För övriga Sverige ligger Dalsland nästan gömt bakom Vänerns sydvästra strand. Just vattendrag är något som verkligen präglar Dalslands landskapsbild. Även om det inte syns på så tydligt på kartor så utgörs ungefär 11% av ytan av mer eller mindre stora vattenansamlingar. En del av sjöarna är väldigt djupa som exempelvis Stora Le som är 100 meter djup. Enbart vid Kroppefjäll sägs det finnas drygt 250 sjöar och tjärnar.

Dalsland har inga riktigt stora tätorter, utom landskapets centralort Åmål som har strax under 10 000 invånare. Den andra större tätorten, nära värmländska gränsen är Bengtsfors. Mellerud i närheten av Kroppefjäll är något större än Bengtsfors och kanske mest känt för ett talesätt som ingen riktigt säkert kan säga vad det kommer ifrån;" Hårda bud i Mellerud".


järn och skog
Liksom i många andra landskap var järn en viktig näringsgren från 1600-talet och en tid framåt. Dalslands tillgång till järn var begränsad och järnbruken blev helt enkelt utkonkurrerade av andra svenska järnbruk. I stället kom mycket av industrin att handla om den rika tillgången på skog och som lade grunden till den pappers- och massaindustri som var så viktig för Dalslands ekonomi under 1900-talet. Några av de bruk som bidrog till både ekonomiskt uppsving och arbetstillfällen i landskapet var bl.a. Billingsfors och Skåpafors.


dalslands kanal
Dalslands kanal byggdes under andra hälften av 1800-talet. Kanalen behövdes för att frakta varor från bruken och sågarna i Dalsland och Värmland ner till Vänern och vidare ut i världen. Kanalen är 25 mil lång men går till största delen genom befintliga sjöar så vid bygget behövde man bara handgräva ca 1 mil  kanal. Det stora arbetet var inte själva grävningen utan att konstruera välfungerande slussar för att möjliggöra transporter via sjövägen. En sådan sluss är Akvedukten i Håverud som varje år lockar över 100 000 besökare.


massutvandring
Mellan 1810 och 1860 ökade befolkningsmängden snabbt i hela Sverige och så också i Dalsland. År 1868 hade landskapet 85 000 invånare och Sverige som helhet 4,1 miljon invånare. Idag har Sverige 9,5 miljon invånare och om befolkningsökningen hade varit densamma för Dalsland som vissa delar av landet så skulle landskapet idag ha haft 200 000 invånare.

Istället har befolkningsmängden minskat från 85 000 till ca 50 000. Den stora utvandringen började 1867-68 efter ett par år av missväxt. De som utvandrade sökte sig i första hand till USA men många flyttade även till Norge. Den här omfattande emigrationen har bl.a. blivit känd genom Wilhelm Mobergs romansvit om småländska utvandrare. Visst utvandrade många från Småland ,men sett till landskapets storlek var det bara Öland som drabbades hårdare än Dalsland av denna massutvandring.

Mellan 1867 till 1929 var det totala antalet emigranter från Dalsland 50 000 personer. Ett område som i stort sett helt avbefolkades var Kroppefjäll. Idag kan man se spår av den tidigare befolkningens husgrunder, gamla såg verk och kvarnar och nuförtiden är Kroppefjäll ett naturreservat.


landskapsvapen/landskapsblomma/landskapsdjur
Dalslands landskapsvapen är en röd tjur med en stolt upprättstående svans på en silverfärgad sköld.

Eftersom Dalsland är ett sjörikt landskap  är det  ganska naturligt att landskapsblomman, förgätmigej, är en blomma som trivs väldigt bra vid fuktiga platser som stränder och kärr.

Dalslands landskapsdjur, korp,  är en av de mest mytomspunna fågelarterna. Inte minst genom den nordiska mytologin där korparna Hugin och Munin varje morgon flög ut för att hämta information åt den allvetande guden Oden. Korpar anses vara intelligenta och kan i fångenskap bli upp till 40 år gamla, vilda korpar 10-15 år. En vuxen korp är ca 6 dm lång och har ett vingspann på ca 120 cm.


Powered by Create your own unique website with customizable templates.
  • Om oss/ About
    • Kontakt/ Contact
  • Tisselskog
    • Stora huset/ The big house
    • Lillstugan/ The small house
    • Logen / The barn >
      • Bröllop och fester/ Weddings and partys
  • Fiske, jakt och skog
  • Att göra/ To do
  • Historia / History
  • Foto/ Pictures